En gång för länge sedan, innan bloggandet var uppfunnet och internet fortfarande bara var porr och recept på hemmagjorda bomber, gjorde jag en trestegsguide till att göra din egen Per Gessle-låt. Det var rätt enkelt, det enda man behövde var ett par “Hej hej!”, nånting om en sten eller något liknande naturrelaterat, samt nånting med sommar-, gyllene- eller någon annan form av tider. Det var kanske inte särskilt nyanserat, men jag tyckte det var kul då.
Jag har aldrig förstått Gessles storhet. Gyllene Tider har alltid låtit som dåligt sex i mina öron, Roxette var bara tramsigt och hans egna alster står och vinglar nånstans mellan kräkreflexer och hatbrott. Ändock tillåts han få fortsätta ge ut skivor, han säljer bättre än Jambas ringsignaler och fans köar efter konsertbiljetterna som om de vore japaner på väg in i tunnelbanan för en nervgasdusch.
Ett tag hävdade jag att Gessles musik var den musik djävulen skulle ge ut om han hade skivkontrakt. En förhastad slutsats såklart, och absolut att ge honom för stor musikalisk credd. Per Gessle är en gubbe vars låtskrivande ytligt handlar om något otroligt oväsentligt, samtidigt som det är proppfyllt med illa dolda referenser till att han vill knulla sin fru. Medelålders människors sexliv är en tankebild obehaglig nog i sig själv, att någon av de två gamlingarna samtidigt skulle råka vara Per Gessle är nog det mest skrämmande jag kan föreställa mig.
Nu har jag inte hört hans senaste alster. Men jag har inte kunnat undvika att lägga märke till de pressbilder som tagits inför releasen. Lägg märke till näsan!
Gammal bild / Ny bild
Senaste skivan heter tydligen “En Händig Man” – och av detta kan man väl egentligen bara dra en slutsats. Frugan har tröttnat på hans sladdriga ansikte och Per vägras sexuellt umgänge, detta leder till att han skriver en skiva om hur han för klara sig på egen hand och döper den till en kass ordvits, sen plastikopererar han sig och frun tar tillbaka honom lagom till sommarturnén.
Leave a Reply