Ni har hört om fenomenet - en artist slår igenom med dunder och brak, debutalbumet säljer som smör och nu är det dags att följa upp. Det är dags för Det svåra, andra, albumet. Det är bära eller brista. Nästan ingen lever upp till förväntningarna. Fansen äcklas och kräks av de brustna förväntningarna. Artister jagas med eld och fjädrar. Skivbolagen låtsas som ingenting och tittar åt ett annat håll. Artister börjar jobba som kommunal musiklärare för att klara hyran. Eller med oklara ljudprojekt på en kompis reklambyrå med hybris. Eller skriva krönikor i Aftonbladet om hur svårt det är att leva som artist. Kort sagt, det är alltså en etablerad sanning att det är svårt att följa upp en lysande debutskiva. Men numera är det ju ingen som lyssnar på skivor längre, det är bara singlar och algoritmgenererade spellistor som gäller, låt oss istället fokusera lite på den moderna tidens motsvarighet till Den svåra, andra, skivan: Den svåra, tredje, säsongen.
Den svåra, tredje, säsongen
Varför är den tredje säsongen så svår? Kan det vara så, helt enkelt, att tv-serier redan från början planerar in för att göra en andra säsong, eftersom The Industry (engelska för "industrin", här som lite hollywoodkritik, men också ett exempel på en tv-serie med en klart svagare tredje säsong, ja) är ett maskineri som redan från början räknar med att ifall nåt flyger så får man smida när järnet är varmt och därför planerar för en uppföljare redan när man pitchar första säsongen? Men däremot är det sällan någon har självförtroende nog att iskallt räkna med en tredje. Så när en väl kommer dit har såpass många kostymer fått tycka till så att alla leenden är colgatevita, kontroverserna är antingen platta eller helt uppåt väggarna och till och med amerikanska valdeltagare förstår vändningarna i förväg.
Kommer ni ihåg Ted Lasso? Det är möjligt att det var en serie som fick oväntad och kanske oförtjänt draghjälp av en global pandemi. Men kanske inte? Kanske var den så bra som alla minns den: Ted var snäll, alla var snälla, första säsongen var toppen. Andra säsongen? Jovars, inte riktigt samma toppar och kanske rullade den lite i samma hjulspår men inte så tokig. Kommer ni ihåg tredje säsongen? Nä, det gör ni inte, för inte en enda människa orkade se mer än ett, max ett par avsnitt av den.
Minns ni Sherlock? TV-serien med Benedict Cumberbatch och han hobbiten? Otrolig tv, smart och välskriven, spännande, fängslande och humoristisk. När säsong två äntligen kom bänkade en sig direkt för att få fånga upp de strategiskt utlagda lösa trådarna. Han var fortfarande på skalan, Sherlock alltså, hobbiten var fortfarande lite grumpy, man tänkte att de kommer nog lösa det där, men hur? Hur? Nä det vet jag då rakt inte. Men sen kom säsong tre - barntv. Nä nu. Inte så konstigt att säsong fyra inleddes med en fruktansvärt publikfriande julspecial och att Benny Cumbs inte ens lyckas rädda sitt rykte genom att göra kortfilmer med Wes Anderson. Nu ägs han av Marvel som alla andra.
Men, det är sant, alla misslyckas ju inte med Den svåra, tredje, säsongen. True Detective, till exempel, som lyckades slå knäna av varenda tittare genom att kombinera kompisarna Woody Harrelson och Mathew McConaughey men göra dem till okompisar i amerikanska södern... och nåt om pinnar?... i första säsongen, fick i den tredje säsongen med Mahershala Ali och begynnande alzheimers till något av en Return To Form... Men det kan vara för att man med flit gjorde en rätt seg säsong två direkt för att komma undan Tredje Säsongen-spöket.
Hur som helst, nu har alltså The White Lotus precis haft premiär av sin tredje säsong. De har ändrat intromusiken och allting är än så länge väldigt övertydligt. Men... jag vågar försiktigt hoppas på att det är ett medvetet stilgrepp. Och i så fall kanske det kan bli nåt ändå.
Tur att Severence fortfarande är, och kanske för alltid kommer vara, i säsong två.
|
|
Du kanske läser det här för att du skrivit upp dig som prenumerant. Eller så har du hamnat här för att någon annan välvillig själ skrivit upp dig som en prenumerant. Hur som helst vill jag att du ska veta att du befinner dig bland vänner och likar. |
