Nor way our way!

​

Det är, sedan ett par år tillbaka, tydligt att det enda sättet att numera slå igenom som musikartist är att lyckas bli ett ljudklipp på den sociala medieplattformen TikTok. Därför är det oerhört glädjande att kunna meddela att det visar sig finnas bra låtar som också slår igenom på den sociala medieplattformen TikTok*! Och ett sådant exempel är en låten Make Me Feel med artisten med det otroliga namnet "oskar med k".

(Här är en länk till låten att spela upp i valfri streamingtjänst: https://tidal.com/browse/track/441117411?u)

​

​

Låten i sig är en mysig liten modern house-låt gjord för hörlurar i första hand och dansgolv i andra. "Oskar med k?" tänker man. What's his deal? Och en snabb internetsökning senare förstår man att han, naturligtvis, är norrman. Och är man norrman, så kommer man förmodligen från Norge. Och Norge, det är en vandrande metafor för vad vi skulle kunna kalla för Rimlighetens Kris - hur det kommer sig att vi åtminstone på pappret har det otroligt bra, medan folk envisas med att uppleva det som att vi håller på att gå under. Men också, det är ju trots allt Norge, att det finns hopp! Ett slappt hopp, men ett hopp. Och i sann Norsk anda ska jag försöka fokusera på det.

Katrine Kielos beskrev för ett tag sedan fenomenet som kallas för Holländska sjukan, främst om USA men även om Norge: att en helt enkelt har haft det för bra, så det börjar gå dåligt. Kielos förklarar på ett förtjänstligt sätt vad det innebär i sin artikel, men kortfattat är det så att ifall en råkar springa på en mängd naturresurser som en kan kränga, och en då gör det, utan att riktigt räkna med vilka inhemska effekter det här kommer innebära när priserna för dessa naturresurser väl dalar, så kommer en sitta i skiten. Detta hände i Holland på 70-talet, och därför kallas fenomenet för vad det kallas. Norge har ju snubblat över ett hav med olja och befinner sig alltså i riskzonen för just detta. De har dock varit försiktiga, undvikit fallgropar, och trots allt klarat sig bra, ekonomiskt. Men på senare år har man upptäckt att de må ha missat en viktig detalj: I och med att det har gått så bra för dem har norrmännen blivit mätta, belåtna och... lata. Och med det har uppfinningsrikedomen, risktagandet och framåtandan försvunnit.

Men frågan är om inte den här loja slappheten har lett fram till en ganska unik och egen tonalitet i musiken? Visst klingar det av Fred Again..s covidnoja i oskar med ks syntmelodier men det finns också något djupare, något.. vänligare? Något mer norskt. Låt oss kalla det för Norscore™.

Det går naturligtvis inte att prata om Norscore utan att börja med ett annat av världshistoriens bästa artistnamn: Diskjokke, och dennes monsterhit "Flott flyt".

​

En hypnotisk liten melodi och släpande syntar möter funkbas och will ferrells dröm-cowbell.

Ett solklart fundament i Norscore är Hubbabubbaklubb och deras "Mopedbart". En otrolig låt som jag skulle beskriva beskriver känslan att glida runt så avslappnat att folk runtomkring undrar hur man inte ramlar baklänges.

​

Ett ganska nytt exempel som jag har svårt att sluta lyssna på är Kari Bremnes "Litt av ett liv", en låt om en katt.

​

En melankolisk hoppfullhet? En välmenande cynism? En oskyldig ironi? Det är definitivt något väldigt norskt över att vara så opretentiöst högtravande. Med en axelryckning. Det är oavsett en otrolig sinnesstämning.

Den kommunala musikskolan i Sverige kanske skapade Max Martin. Men den norska övermättnaden skapade en värld.

P.S: Det går inte att skriva det här utan att i alla fall nämna den fascinerande norska hiphopscenen, otroligt formad av det tidiga 10-talets internet ihop med ovan nämnda sävliga pepp. Här i form av Yoguttenes "Dino$aurier".

​

*Konstellerporr-redaktionen har naturligtvis inte åldern inne att själva hantera ett TikTok-konto, utan jobbar med informatörer.