Category: Konst

I vad som kan kallas en konstant trend i svensk televisionsmedia är det numera kotym att antingen lägga ner sevärda tv-shower eller program med journalistiska ambitioner, eller ännu hellre flytta dem till kanaler som ingen har och ännu färre tittar på. Att man lägger ner Dokument Utifrån är ett direkt resultat av att vi som tittar sedan länge slutat bry oss. Att Adaktusson bortmanövrerades till TV8, som naturligtvis mer är ett ironiskt Stenbecksskämt än en seriös satsning, eller att David Letterman börjat visas på den obskyra kanalen TV400 är bara ett naturligt steg mot att samtliga kanaler visar så få program som möjligt, om så lite som möjligt, så ofta som möjligt.

Men, nu kan man plötsligt skönja en förändring.

Av alla kanaler tar överraskande TV4 ett tydligt steg för att förbättra livet för oss. Äntligen säger de upp den där sjukt enerverande norskan som brukar svamla väder mellan de nyhetsunderstödda reklamsändningarna mitt i filmen.

De har försökt länge, när hon glömde underkläderna under kavajen på en Slitz-fotografering gjordes den första tydliga publika avstägningen, men det slog bakut och Tone var snart tillbaka igen. Sedan dess har det säkerligen funderats och spekulerats och gnatats och tjatats, men det är först nu man lyckats – dock med den lite sura tillgiften att få det att framstå som “vuxenmobbing” och att Tone säger upp sig själv.

Dagens Media skriver om det här, och om att vi kanske inte slipper henne riktigt än trots allt här.

En inte riktigt lika relaterad artikel om Norge här.

Ikväll är det, äntligen, Guldbaggegalan. Som vi har längtat.

Ã…rets värd är Sissela Kyle, och hon är ju rolig. Framförallt är hon inte Björn Kjellman. Det är förvisso få människor, till antalet räknat, som är Björn Kjellman – eniro.se hittar 19 stycken – men alla val av någon annan bör ändock applåderas. Eller, de skulle ju kunnat välja Filipochfredrik, och ett tydligare tecken på personlighetsstagnation inom svensk media är väl svårfunnet.

Konst eller Porr? har naturligtvis inte sett något av de nominerade bidragen, men kommenterar friskt ändå.
Bästa film

• Farväl Falkenberg
  Farväl Falkenberg har ett gäng nomineringar, och det är tydligen kritiker-praxis att gilla den här filmen.
• Förortsungar
  Nationalteatern 2006 eller? Nåt sånt.
• Storm
  En svensk The Matrix, eller så. Skojigt initiativ, tycker jag ändå. Men är inte Eva Röse med? Alla hatar väl Eva Röse?

Farväl Falkenberg tar, framförallt med tanke på motståndet, hem insekten för denna kategori.

Bästa regi

• Jesper Ganslandt (Farväl Falkenberg)
  Se ovan.
• Ylva Gustavsson och Catti Edfeldt (Förortsungar)
  Folk som heter Catti får mig osökt att tänka på barnprogram. Catti spelade dessutom “Sörgards-Lisa” i Alla Vi Barn i Bullerbyn, tydligen. Om det gör henne till en av Sveriges topp 3 långfilmsregissörer är svårtytt. Men filmen heter ju “Kidz In Da Hood” på engelska, vilket måsta vara en homage till Boyz In Da Hood.
• Anders Nilsson (När mörkret faller)
  Ja, precis. Steget från Livvakterna och Nolltolerans till Jag-vill-också-vara-Bergman-drama är tydligen in te så långt som man skulle kunna tro.

Svårare kategori det här, det vore roligt om Anders “Tredje Vågen” Nilsson tog hem det. Men oddsen talar ju för Jesper.

Bästa kvinnliga huvudroll

• Haddy Jallow (Säg att du älskar mig)
  Jag gissar att det här är den där våldtäktsfilmen som ingen såg? Såg hur som helst så uttalade sig Haddy i en intervju om att hon inte var skådis, och det är ju ett statement som säkert går att backa upp.
• Oldoz Javidi (När mörkret faller)
  Spelar rollen som lillasyster till hedermordsoffer. Verkar bra på pappret i alla fall.
• Amanda Ooms (Sök)
  Har tydligen dejtat både Thåström och Thorsten Flinck. Det kanske man förtjänar någon slags belöning för?

Två unga invandrartjejer och Amanda Ooms. Klappar sig nomineringsjuryn på magen nu när de fick med så mycket mångfald på en gång? Tror på Oldoz som vinnare; våldtäkter är inte lika lätt att skylla på andra kulturer och ligger på det sättet smärtsamt mycket närmare vår verklighet. Blir nog bäst om man ignorerar det istället.
Bästa manliga huvudroll

• Jonas Karlsson (Offside)
  Det släpptes bara tre filmer som hette Offside 2006. Jonas var med i en av dem.
• Anastasios Soulis (Underbara älskade)
  Har spelat son till Mikael Nyqvist åtminstone två gånger. Det måste skapat ett eller annat trauma.
• Gustaf Skarsgård (Förortsungar)
  Det enda kändisbarnet som egentligen förtjänar respekt är Anton Körberg.

Tight kategori, ingen av de nominerade förtjänar väl att vinna egentligen. Men vafan, ge skiten till Jonas då.
Bästa kvinnliga biroll

• Lia Boysen (Sök)
  Vågar inte skriva något drygt här, hon kanske kommer efter mig med boysen. (Hohoho)
• Lena Endre (Göta Kanal 2 – Kanalkampen)
  Äntligen får Göta Kanal 2 en nominering. Att det skulle dröja ända till kvinnliga biroll, vem hade trott det? Nåväl, den lär väl få biopublikens pris också.
• Lena Nyman (Att göra en pudel)
  Jag är nyfiken. Gulsot.

Bästa manliga biroll

• Peter Engman (När mörkret faller)
  Tydligen en i Dramaten-ensemblen. Vilket talar för att han uttalar sina. Repliker. Tydligt. Och med överdrivna. Pauser.
• David Johnson (Farväl Falkenberg)
  Spelar sig själv! Det är svårt har jag hört.
• Anders A Rosendahl (Hemligheten)
  Sveriges svar på William H. Macy, i alla fall till utseendet. Vad Hemligheten är för film har jag dock inte lyckats lista ut.

Tippar på att David rullar hem det här.

Bästa manus

• Jesper Ganslandt och Fredrik Wenzel (Farväl Falkenberg)
• Ylva Gustavsson och Hans Renhäll (Förortsungar)
• Anders Nilsson (När mörkret faller)

Känns filmerna igen? Jo, precis, det är samma filmer som i alla andra nomineringar. När Mörkret Faller har ju slängt in en massa ångest i ett och samma manus, det kan vara ett lyckat grepp.

Bästa foto

• Crille Forsberg (Om Gud vill)
  Amir Chamdin och Cardigans-Nina gör film! Klart de ska få någon slags nominering i alla fall.
• Peter Gerdehag (Hästmannen)
  En kille med skägg och tre hästar. Verkar sjukt bra.
• Linus Sandgren (Storm)
  Svensk cyberpunk eller nåt.

Heja Hästmannen!

Bästa utländska film

• Att återvända/Volver (Regi: Pedro Almodóvar)
  Ojoj, en ny film av Almodóvar. Den måste ju nomineras överallt!
• Babel (Regi: Alejandro González Iñárritu)
  En film om folk som har problem. Är du från västvärlden löser det sig, är du någon annanstans ifrån går det åt helvete. Hows that for a moralkaka?
• De andras liv/Das Leben der Anderen (Regi: Florian Henckel von Donnersmarck)
  Jag tycker alla skall döpa sina barn till Florian Henckel von Donnersmarck. Sjukt bra namn.

Fantastiskt högtravande kategori. Varför existerar den?

Utöver dessa kategorier finns bästa dokumentär (där Carl Johan De Geer borde vinna, mest eftersom Med Kameran Som Tröst del 2 kan vara den bästa svenska filmen någonsin), bästa kortfilm (är det verkligen riktig film?), biopublikens pris samt lite diverse hedersbetygelser och Ingmar Bergman-jidder.
Galan går av stapeln ikväll på Cirkus i Stockholm, och direktsänds i SVT 1. Själv kommer jag inte vara på plats, eftersom det är måndag och på måndagar dricker man måndagsöl.

Nyhetstrenden just nu skulle kunna vara kannibaler. De hotar professorer, äter barn och uppför sig allmänt illa.

Häromdagen upptäcktes det i Frankrike att scitzofrena kannibaler kanske inte är det bästa fängelsecellsällskapet. Föga överraskande kan tyckas.

“Den franska tidningen Le Parisien rapporterar att delar av kroppen tillagats på en liten spis i cellen och att en stekpanna med spår av fett och lök har tagits i beslag för analys, skriver Daily Telegraph.” (Aftonbladet rapporterar om att Daily Telegraph rapporterar om att Le Parisien rapporterar…)

Men det är inte vad det här inlägget handlar om.

Kannibalen hette nämligen Nicolas Cocaigne. Cocaigne, smaka på det.

Det låter som en hiphopkonjak, och någonting din favoritrappare borde börja namedroppa när som helst nu när Hpnotiq blivit ohippt.

• Afrika Bambaataa-glasögon
  Det hetaste du kan ha på huvudet 2007 är Afrika Bambaataa-glasögonen, alltså de som ser ut som om du har ett diadem neddraget för ögonen. Sjukt hett.
• Skilsmässan som dokusåpa
  Eftersom gift-par-såpa övergår i skilsmässa, men linskåtheten övergår av någon anledning aldrig. Pernilla Wahlgren och hennes hela familj ställer upp och skiljer sig från varandra. Emilio tar ungarna och bygger ett hus av Pernillas enorma tänder.
• Dödsstraffet
  Norge anammar plötsligt dödsstraffet, och initiativet sprider sig som en löpeld. Frankrike hänger på bara någon månad senare, och dessutom med avrättning via giljotin för att visa sig på styva linan. Tyskland vill ju naturligtvis inte vara sämre än Frankrike, även om det där stannar vid giftampull. Storbrittanien tar det lite lugnare, med hänvisning till att de faktiskt hade dödsstraff så sent som 1998. Sverige är försiktigt positivt och tillsätter en utredning som möjliggör ett eventuellt införande tidigast 2009. Opinionsundersökningar visar ett oväntat starkt stöd för ja-sidan, 62%.

Del 3 i Årets: handlar om snö.

Strax innan jul lyckades nämligen göteborgspolisen i samarbete med ett gäng polacker fånga in Whitneys årsförbrukning i puder, men det var ju inte bara den gamla grogghaggan som inte fick sig en vit jul i år.

Det råder dock en välspridd uppfattning om att detta snölösa tillstånd är något negativt, att julen inte är tillräckligt julig utan en brungrå modd som täcker marken, grusfyllda rännilar sipprandes från skohyllan, blöta strumpor och småkickers med snöbollar.

Att önska en “vit jul” är lika vilset som att hoppas på en ordentlig sväng med kräksjuka eftersom det kan väl vara bra med en tarmsköljning. De enda som verkar ha fattat detta är, som vanligt, amerikanerna i Kalifornien. Klart tomten gillar palmer.

Faktum är att amerikanerna är betydligt smartare än de flesta av oss.

De har fattat att politik är ett skämt, och röstar på lustigkurrar och förlegade skådisar istället – som om det skulle innebära någon skillnad. En stor del av befolkningen har också insett att själva röstandet är en stor illusion det med, och låter därför bli att ens gå till valurnan.

Just detta är väldigt roligt, i och med att politiken i fråga är ljusår före vår egen. Svensk politik kan jämföras med en insändare till Metro med signaturen “Vän av ordning” ställd mot den amerikanska motsvarigheten som är närmast anarkistisk i sin framtoning. För vafan, FN säger en massa saker, men är det nån som lyssnar förutom de redan invigda? Boring, let’s throw some bombs!

Sen har vi ju det att man i USA antingen är snorfet eller gymnast-atlet – allt går mot extremer! Antingen lever du på smält ost, eller så äter du bara ångade soyabönor genom ett sugrör. Allting kan delas upp i svart eller vitt, gott eller ont, hårt eller mjukt. Det gör tillvaron så mycket enklare. Skönt.

Gott nytt år mutherfuckers!

Stureplan är inte ett ställe, it’s a movement. Att lansera den livsstilen kan vara det överlägset smartaste och smakfullaste Stureplansgruppen någonsin tagit sig för (möjligtvis i konkurrens med portningen av Bonde möter fru på Spyan).

Idén med att kränga ett ironiskt ytligt och pompöst koncept till en publik som inte förstår ironi, eller väljer att ignorera den, är absolut lysande. Det är lite som Borat, men istället för att driva med alla utvecklingsstörda man hittar hyllar man dem som genier istället. Rubriker som “Sneakers hör inte hemma här!” och att Alex Schulman, chefredaktör för rörelsen, konstant presenterar sig med bylinen “Sveriges sjunde mediemäktigaste person, Alex Schulman” (enligt Bons elit-lista) är spårlöst och väldigt roligt.

Nu skall Stureplan göra TV, således STV – Stureplan TV. Och eftersom TV nu för tiden mest handlar om ingenting har man naturligtvis mest fokuserat på kringdetaljer som att ha ett uppmärksammat ansikte utåt – in kliver Alex lillebror Calle Schulman – och logotypen. Och vilken logotyp sen!

“Jag har faktiskt inte tänkt på att vår logga skulle vara särskilt lik SVTs. Jag har väldigt svårt att se några likheter över huvud taget” säger Calle till Dagens Media.

“Jag vet inte om han försöker vara ironisk eller bara oförskämd“ säger Helga Baagøe, informationsdirektör på SVT.

Jag visste att porrmustaschens återkomst var ett gott tecken på att det skulle bli lite ordning på saker och ting igen.

Jag är knappt två tredjedelar svensk menar SVT. Betyder det att jag numera är invandrare?

Årsbästalistor finns det gott om, även hos så kallade bloggare. De flesta brukar sammanställas någon gång i november verkar det som, vilket tyder på en något överskattad pressläggningstid. Men Konst eller porr? vill inte vara sämre.

Del 1 i Årets… handlar om vad det skall stå på din t-shirt framöver.

Twisted Black (vars riktiga namn är Tommy Burns) är en rappare som representerar Dallas, Texas (även om han är född i Detroit). Nysignad till indie-labeln TVT (som bland annat huserar Ying Yang Twins, Pitbull, Lil’ Jon och samarbetet mellan Jimmy Page och The Black Crowes) och med en hiphophistoria som tar sig tillbaka ända till 1990-talet såg framtiden ljusare ut än på länge för den gode herr Twisted. Han har till och med blivit skjuten i ansiktet en gång, och som alla vet är det en lika fullgod anledning att nå platinumstatus på försäljningssiffrorna som vilken annan.

Han har dock råkat hamna något i klaveret, ty han blev nyligen dömd till livstids fängelse för att ha konspirerat att sälja crack till amerikas ungdomar. Tydligen så blev han dömd med hjälp av tvivelaktiga vittnesuppgifter (huvudvittnet är en redan dömd cracklangare som tydligen skall få sitt straff förkortat genom att namnge andra, varav herr Twisted är en av dem), men likväl skall han sitta inspärrad ett bra tag framöver.

Ett tvivelaktigt domslut, en rappare som blivit skjuten i ansiktet, en väl dokumenterad streetcred – myckt mer borde inte behövas för att starta en ordentlig hype.

Dessutom heter Tommy Burns, och man således fick höra åklagarna ställa frågor som
“Did you see Mr. Burns in the parking lot dealing dope to anybody?”
i rättsalen. Excellent.

Årets t-shirt. Kan vara årets julklapp.

Ibland överträffar verkligheten förväntningarna.

Något helt annat: Moneybrother på svenska låter som… Ulf Lundell. Vad i helvete.