Vaknar med ett ryck. Ett svettig, spegelblank hinna av panik täcker hela min kropp, täcket ligger som en strypt kattunge ihopvirad bredvid mig. En känsla av äckel, avgrund och död sköljer över mig, och vill inte försvinna. Det luktar ruttet, det stinker, mina ögon tåras och det är svårt att andas. Kväljningarna blandas med den metalliska blodsmaken i munnen, det är klibbigt, instängt.
Jag försöker återfå greppet om verkligheten, grabbar tag i sängkanten så att rummet slutar snurra. Det var bara en mardröm.
Jag har drömt om Eskilstunabandet Kent.
Jag har duschat 8 gånger sedan jag klev upp men jag kan inte tvätta bort smutsen.
Leave a Reply