Utvecklande…

Jo, det medger jag, det var ett tag sen.
Men, okej, efter åtskilliga tiggande telefonsamtal, snyftmail och verbala hot tar jag mig i kragen och gör ett nytt inlägg. För er skull. För sån är jag.

SÃ¥här ligger det till: Jag försöker stÃ¥ ut med att bo i Karlskrona. Det tar väldigt mycket energi. Man kan inte hÃ¥lla pÃ¥ och larva sig med bloggar och skit dÃ¥. I’m just trying to live, man. I’m just trying to live.

Och världen har visat sig från sin språkligt sett vackraste sida.
PÃ¥ sistone har jag insupit (just precis) de tre filmerna Dom Kallar Oss Mods, Ett Anständigt Liv samt Det Sociala Arvet. Det börjar sorgligt, väldigt sorgligt. Det fortsätter ganska sorgligt, och slutar helt ok. NÃ¥gonstans i mittenfilmen pratar nÃ¥gon om att nÃ¥gon annan “pysslar med lite av varje” – underförstÃ¥tt betyder det att denne nÃ¥gon är nÃ¥got utav en fifflare. Ett intjack här och där, liksom. Inte sÃ¥ farligt. Om man idag möter nÃ¥gon som “pysslar med lite av varje” är det underförstÃ¥tt att denne söker till diverse dokusÃ¥por och förmodligen bär v-ringat och bandana pÃ¥ krogen. Frank Dandy-kallingar.

Slutsatsen av detta kan väl inte vara annat än självklar…
Det glada 70-talet, folk börjar knarka ihjäl sig på riktigt, plattan kallas för centan och, tja, 80-talet står för dörren. Renare
KONST
har väl knappast skådats?
Bingo Rimér-Sverige däremot, är riktigt otrevlig och sliskig
PORR…

But wait! There’s more!
Som en fin bonus får ni två riktigt underbara Stockholmsuttryck:
“Din jävla dÃ¥re!”
“Vilken luffare!”
Och det, mina vänner, det är konst det med.