“I know nothing!”

Ofta händer ju saker först i utriket, och då främst i de Förenta Staterna. De ligger ofta ett gäng år före oss (om än i varierande antal beroende på sak) i det mesta. Förutom självklarheter som underhållning och cheeseburgare, så även i människans natur.

USA går långsamt mot en tvåspråkighet. Deras avart av engelskan, som man skulle kunna kalla amerikanska kanske, sällskapas allt oftare av spanskan – i Los Angeles skyltas det, vad jag förstått, oftare med bägge tungorna än inte, och resten av landet följer efter. Förvisso kan man ju hävda att spanskan som språk var där först – men det var ju indianerna också, och de är ju Henrik Schyffert nu för tiden.

Detta beror nödvändigtvis på den allt större spansktalande befolkningen, som tydligen inte riktigt orkar lära sig amerikanskans släpande vokaler och botox-leenden. Det anses mer häpnadsväckande med en läkare som inte kan tala spanska, än en spansktalande tvåbarnsmamma i ett supermarket som inte fattar varför personalen guidar henne till “Milk” när hon är ute efter “Leche”.

Jaha, so what?

Jo, det är här USA än en gång visar sig vara på framkanten. Istället för att utbilda och försöka få alla att kunna kommunicera med varandra, så väljer man istället att göra det så lätt för så många som möjligt – är nånting friktionsfritt blir du nöjd, och nöjda människor klagar inte. Har folk problem att lära sig engelska? Asch, fan, vad ska de snacka engelska för när de ändå kan snacka trädgårdsredskap, murbruk, svabbar, byggnadsställningar och billiga cigaretter med varandra på sitt modersmål?

Spanskan och engelskan är världens två mest spridda språk – spanskan överlägset störst. Varför lär vi oss då engelska i skolan obligatoriskt med spanska som eventuellt tillval? Därför att det är idiotiskt att lära dig spanska.

Det finns inte någon arbetarklass i Sverige längre, även om folk från alla möjliga samhällsgrupper älskar att påstå att de härstammar därifrån. Men, hade det funnits en arbetarklass i Sverige hade vi haft spanska som andraspråk. (Finskan då? Äsch, håll käften)

Spanskan är världens arbetarspråk. Spanskan städar våra toaletter, målar våra svartbyggen och smeker in Magnus Uggla i brun-utan-sol. Engelskan, däremot, drar vitsar och tittar åt andra hållet. Och kommer undan med det.