Årets… del 2

Del 2 i Årets… handlar om vad folk pratade om.

En flodvåg i debattväg var en förvirrad diskussion om populärkulturen kontra högkulturen. Horace Engdahl satte igång en stenrullning med sin bok “Högkulktur som subkultur?”, vilket Erik Schüldt (som troligtvis var hela läskretsen) snappade upp och skrev om i ODD at Large, för att ge ytterligare en gratistidning om populärkultur och Tom Ford-glasögon lite av vad som uppfattas som intellektuell substans. Detta rörde dock upp en och annan, och alla från Johan Wirfält till Elin Alvemark hade plötsligt något att säga i en debatt som, i grund och botten, handlar om en definitionsfråga. Och ingen har någonsin valt opera framför en kväll med Bonde Söker Fru och en stor skål chips med varmkorvssmak. I mjukisbyxor. Även om folk gärna hävdar det.

Förvisso hade jag en lång utläggning i biljettkön på biografen Stures i Stockholm, den finkulturella biografen som visar svåra filmer (Robert Altman!), om hur Ingmar Bergman minsann också skulle klagat på att man inte kunde köpa popcorn. För att näsvist bli tillrättavisad av kassörskan som påpekade att “herr Bergman minsann bara dricker en kopp kaffe i all enkelhet när han är här”. Vet inte vad som är roligast, att de inte serverar popcorn eller att de tar stolthet i det.

Högkultur handlar ju i alla fall om framstående civilisationer i forntiden, såsom Mesopotamien, Egypten eller Aztekerna. Varför de stackarna skall behöva känna sig trängda av indiependentfilmer och Booty Bass är lite oklart.

Rätt människor lyssnade också på New Rave. Det är Post-Punk med ett nytt namn (och glow-sticks). Namnbytet behövdes tydligen, eftersom man måste ha något nytt att lyssna på. Och så hade de skojiga tröjor, bandet the Klaxons och så vidare. Rodeo lottade ut fittiga Klaxonströjor. Problemet här är att det snarare handlar om ett nervöst sökande efter att hitta det senaste, istället för att konstatera att någonting verkligen är bra. Och även om det är bra, så måste man förvandla det en aning för att det skall gå att fortsätta uppmuntras. Det blir mer mode och mindre musik, både på sättet man angriper musiken och sättet man ser på den. Vår/sommar tvåtusensex? Jo, då kör vi New Rave.

Man skulle ju kunna sia om ett mindre trendnervöst 2007, men det ter sig osannolikt. Vågar man hoppas på att folk håller käften istället?