Dags att reagera mot medias sneda ideal

ideal.jpg

Hiphopens saktmodiga invandring till de kulturella finrummen är en process som hela tiden ifrågasätts, och utifrånbetraktas, av mer eller mindre oinsatta människor. Inga konstigheter där, det är väl det lackmustest som krävs för att en kulturutveckling skall kunna ske.

Nu är dock hiphopen långt ifrån framme, och tur är väl det. Frågan är om den, när den väl är där, kommer fortsätta vara just hiphop. För att slå underifrån har, i alla fall för en stackars medelklassigt självrannsakande och förhållandevis jämställd lyssnare, varit just försvarstalet man tagit till för att förklara hur man kan lyssna på något såpass vulgärt och ignorant som rapmusik. En identifikation i, eller möjligtvis en önskan, att slåss från underläge. Det är förvisso en ganska allmän gemensam nämnare i större delen av all musik, men den må vara något övertydlig inom just hiphopen.

Just nu har ytterligare en debatt blossat upp kring en ignorant krönika om de snedvridna idealen i hiphopen. Om man missat Annah Björks krönika i City kan den förkortas ungefär såhär:

Dags att reagera mot hiphopens sneda ideal

En tjej har blivit våldtagen av en hiphopare “artist ett” och en hustru har blivit misshandlad av en hiphopare “artist två”. Därför är hiphopen ond, för det är ju uppenbarligen så att de fick instruktioner att våldta och misshandla ur sina musikaliska preferenser. Kan inte alla bara lyssna på twee?

Signaler
Plus: Mad Men – snedvridna kvinnoideal på 60-talet var mycket bättre.
Minus: Nitty Gritty är stängt och jag har ingenstans att handla jättedyra kläder som ingen ser är snobbiga längre.

Av Annah Björk

Om man inte direkt inser det absurda i att beskylla hiphopen för de (avskyvärda) brott som begåtts ovan bör kanske tilläggas att den ena av hiphoparna, “artist ett”, inte var den kända hiphopare som greps utan en helt okänd människa med för mig än så länge odokumenterat musiksmak. “Artist två” är inte heller han hiphopare, även om den musik som han verkar föredra bevisligen utövas primärt av svarta artister.

Det är en väldigt oinsatt krönika, av en tydligt okunnig journalist. Lite som om jag skulle recensera tv-spel (“Asch, nu har jag tryckt på lite knappar i flera minuter, inget händer, alltså är tv-spel tråkigt. Dessutom är det ju väldigt våldsamt, alltså skjuter alla som spelar tv-spel på varandra”).

Att den tillåts spaltutrymme är något beklagligt eftersom det egentligen tar upp ett ämne som är intressant för diskussion, men eftersom debattinlägget är så ytligt blir det bara pannkaka av diskussionen.

Kvinnosynen som uttrycks är sällan särskilt vacker. Men var är den det? Inte ens inom genusvetenskapen har man lyckats tvätta bort sina egna fördomar tillräckligt för att kunna se en nyanserad bild av verkligheten.

Vad som alltid glöms bort i diskussionerna om hiphopens ideal är att manssynen (om det är ett ord) som uttrycks sällan är särskilt vacker den heller. För, ärligt talat, är ni dumma nog att tro att det yrkeskriminella livet, hallicklivet, drogberoendet, avsaknaden av privata relationer, ignoransen, rivaliteten, gänglivet och ensamheten på topp är samma sak som det goda livet? Lyssna på Gucci Mane, en mästare i att uttrycka ignorans både i musik och leverne, och ni lyssnar på en väldigt deprimerad människa.

16 thoughts on “Dags att reagera mot medias sneda ideal

  1. “young guce mayne got dammit im the shit”

    Jag håller med.

    Hip hop’ens grundideal är det Tupac-deprimerande, Fuck The World. Och allt i den där världen, inklusive den del som kanske bringar mest smärta till unga svarta män – oförmÃ¥gan att älska och älskas av en kvinna. Gud vad känslomässigt det blir, sÃ¥ vad ska jag som artist spela in pÃ¥ vax? Känslodelen där jag sitter i min fängelsecell och grÃ¥ter över mitt liv, eller de mer aggressiva utbrotten där jag svär över valda delar av misären – them bitches. Det blir naturligtvis bÃ¥da, plus trösten, det materialistiska begäret.

    = en bra rapskiva!

  2. “She A Very Freaky Girl Don’t Bring Her To Mamma
    First You Get Her Name Then You Get Her Number
    Then You Get Some Brain In The Front Seat Of
    The Hummer Then You Get Some Brain In The Front
    Seat Of The Hummer”

    Vems fel är det??

    Hennes mor?
    eller
    Tillväkaren av skaldjurs bilen?

  3. Haha, tycker hennes krönika säger mycket om hela tidningen. Är impad att hon lyckas lura hela redaktionen iofs. Den måste ju uppenbarligen bestå av idioter.

  4. Jag trodde tiden där man ständigt var tvungen att försvara hiphop var över. Sen det här. Det som stör mig mest är egentligen att ingen stoppade skiten från att tryckas. Och att hon får betalt för det, det svider.

  5. jag kan inte för mitt liv förstå hur en sån krönika kan släppas fram..

  6. (eftersom du förhandsmodererar det här får du gärna klistra in rätt länk i första kommentaren och radera de här två efter, om du vill – Tack!)

  7. Gustav: Tyckte bägge länkarna var intressanta så de fick vara kvar. Förövrigt förmodererar jag inte, det är bara det att kommentarer med länkar i hamnar i spam-högen, av någon anledning.

  8. Jag träffar mycket ungdomar som kommer från otrygga hem och problemet är faktiskt att just de är dumma nog att gå på det där om att det är coolt att vara hallick, brottsling och se sina vänner dödas av andra och att hata polisen. Och därmed det att alla kvinnor är hoes och bitches. Därmed inte sagt att det är hiphopens fel, det känns ju väldigt märkligt att en enda kanal skulle kunna påverka så mycket.
    Problemet, viket kolumnisten onyanserat nog inte tänker på, är ett helt samhälle där den här typen av mans- och kvinnosyn börjar bli romantiserad. Ungdomar med problem bakom sig har ju svårt att identifiera sig med någon gullig framgångssaga med mysig medelklassuppväxt i jämställd genusanda, utan väljer ju att identifiera sig med de som har haft det svårt (helst svårare.

  9. Kul lasning, bra skrivet.

    Man trottnar pa debatten om hiphop i o m att oftast utesluts dem 3 andra karnviktiga elementen och ocksa det bra hiphopen gjort for sa manga. Sen att folk fortfarande kan kora pa denna Amerikanska stilen dar man skyller pa hiphop musik for ett brott men inte pa random filmer med valdsamt innehall. Tycker ocksa aven om javla massa rappare ar bullshit, sa ar det inte det dem sager dar felet ligger, felet ligger i samhallet som far dem att saga vissa saker (uteslutande alla bitches, hoes, pimp, cadillac rap, till viss del aven den). Hiphopen ar en livsstil, valdta ar ett brott, folk bor lara sig det.

    Enda bra jag finner i dessa diskussioner ar att det visar att hiphopen ar fortfarande stor och har en paverkan pa samhallet, sen hur man vill tolka det ar en annan diskussion.

    Men vad ar egentligen hiphop idag. ar det bara rap, for folk anvander ordet hiphop men man forknippar det enbart med rap.

  10. En annan: Det handlar just om att identifiera sig med, snarare än att ideologisera. Även om det är lätt att blanda ihop de tu, kanske framförallt om man själv är mitt ibland det.

    Sodamn: Jag tror att hiphopen har hjälpt folk att ta sig ur svackor, depressioner och dåligt självförtroende – nästan så att jag vågar mig på att påstå att den har gjort så mer än någon annan musikstil. Och alla sidor av den.

  11. Jag haller med dig, men om man ocksa tanker pa hiphopen som en subkultur dar dem fyra elementen har forts samman till en homogen kultur sa har den nog raddad annu fler liv.

    Ar man hiphop ar man kreativ!

  12. Håller med dig. Kvinnofrågor, såsom jämställdhet, snedvridna ideal etc., pratas det ofta och högt om då vi diskuterar andra kulturer och andra etniciteter. (Annars är vi ganska tysta och tycker feminister är idioter som vill ha all makt.) Hur ofta diskuteras sexismen i den vita hårdrocken till exempel?

  13. Jag tycker det ar valdigt konstigt att hiphopen som en subkultur far ta all skit for vad enfaldiga personer gor eller sager pa skivan eller i sina videos. Att en hollywood film som Terminator inte ar orsaken till Polismord utan en textrad i en av Ice Cubes latar, nu ar ocksa Terminatorn guvernor. Jag tycker ocksa att det ar viktigt, javligt viktigt kanske jag ska saga, att, sarskilja hiphop fran “rap” och “rappare”. Denna Bill O’Reilly attityd som forsigar ar oacceptabel. Varfor ar det ingen som namner allt bra hiphopen gjort for ungdomar och den aldre generation som sag hiphopen fodas och dem som vaxte upp med den. Ocksa att folk missat hur mycket hiphopen handlar om individen.
    Varje Emcee (Rappare), Graffit malare etc ska arbeta fram en egen stil, ha egna koncept, skriva sina rhymes pa ett visst satt for sattas ut fran mangden som sysslar med hiphop (rap). Da ska ocksa personen som valdtagit nagon och lyssnar pa hiphop ta sitt egna ansvar, en hel generation av hiphopare kan inte gora det. Dessa diskussioner/argument borjar bli sa tradiga for dem ar inte relevanta, och dem ar inte det for att hiphopen enskilt pekas ut som den misstankte istallet for all medium dar vald representeras.
    Filmer har t ex en tendens att sympatisera med en person som dodat 10 oskyldiga personer for att just denna person ar den som ar forfoljd och skyldig for nagon annan, det spelar ingen roll hur manga han dodar, sa lange han inte blir dodad av dem som vill doda honom, for att det ar ledsamt nar huvudrolls innehavaren dor medan hiphop far ta all skit pga individen som representerar den.

  14. “Kvinnosynen som uttrycks är sällan särskilt vacker. Men var är den det? Inte ens inom genusvetenskapen har man lyckats tvätta bort sina egna fördomar tillräckligt för att kunna se en nyanserad bild av verkligheten.”

    Ingen människa kan någonsin se på något begrepp, varesig politiskt eller annat, utan att vara partisk eller onyanserad. Tyvärr. Det du säger är helt sant. Läste själv en kurs i genus på högskolan. Kurslitteraturen var fruktansvärd… När jag läste boken kände jag mig som en Jude som läste Mein Kampf. Hela boken framställde hela den manliga delen av mänskligheten som våldtäktsmän, våldsutövare, kvinnohatare och påstods vara ensamt ansvariga för alla tråkigheter i världen, inklusive 3DOs konkurs, miljöförstörelsen och strandade valar. Inte särskilt objektivt och nyanserat i en vetenskap, som du säger, borde vara det.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *