Vi närmar oss ett nytt decennium: 2010-talet. Under det gångna år­tiondet har det unga svenska bloggklimatet förändrats i tre olika riktningar:

Det realistiskt förankrade berättandet har ­annekterats av statusuppdateringar på Facebook.

Gränsen mellan det politiska och det lobbyistiska bloggandet har suddats ut.

Det renodlade berättandet med konstnärliga anspråk har av såväl författare som kritiker nästan helt förflyttats till twitter.

De unga bloggar som däremot har lyfts fram som de konstnärligt mest intressanta visar gång på gång upp samma drag: ett blont hårsvall, en välfylld garderob, medlemsskap i ett bloggnätverk samt en pördig ordlista eller liknande fokus på undersökningar av nästan enbart form och/eller språk. Den kritiska blicken på dessa texter har ofta helt saknats, och de ­bloggnätverkens ständiga premierande av dessa bloggar – i kombination med modebloggarnas enorma framgångar – har drivit det unga svenska bloggandet allt längre ut i en periferi. Alarmerande många läsare har i dag vänt ryggen åt den unga svenska bloggen, men trots detta blir det internlitterära klimatet, för var dag som går, alltmer kommersiellt, likriktad och uppköpt av Blondinbellas pappa.

Vi vill bryta hela denna utveckling.

1. Vi vill återerövra berättandet från modebloggen. Bloggplattformen ska inte utnyttjas för att bekräfta klichéer eller redan etablerade HM-klänningar utan tvärtom fungera som en utmanande och uppfordrande kraft.
Vi lovar att aldrig blogga om unga shoppande kvinnor i storstadsmiljö helt upptagna av kärleksaffärer och märkesvaror. Vi lovar också att aldrig – inte ens under pseudonym – skriva bloggar om kommissarier eller journalister som löser mordgåtor på Öland eller Gotland eller i Skåne, Bohuslän, Närke, Västergötland, Östergötland, Uppland, Sörmland eller andra svenska landskap. Det är det förvisso få som gör, men det kändes lika bra att poängtera vårt förakt mot den allmäna bloggläsaren genom att jämställa denne med en deckarläsare, vilket ju uppenbarligen är den lägsta formen av läsare, alla kategorier.

2. Vi vill skriva bloggar som utan konstnärliga eftergifter vill nå ut till största möjliga ­läsekrets och som kommunicerar, berör, ­oroar, förströr och engagerar. Vi vill skriva bloggar som är influerade av epik – inte av “#epic”. Vi vill fortsätta i den svenska bloggtradition­ som har upprätthållits av bloggare som Beta, Fashonmuslimetterna, Donnie Donut, Kenza, Vilhelm Moberg, Prankmonkey, Linda Skugge och feber-bloggarna.

3. Bloggen ska inte självsvåldigt exploatera försvarslösa människors livs­historier. Vi lovar att låta Elis Schröderheim, Hinke Bergegren, drottning Hedvig Eleonora, Erik Gustaf Geijer, Maria Christina Kiellström, Michael Jackson och alla andra döda få vila i frid.

4. Vi vill låta stilen och formen underordna­ sig berättandet, miljöskildringen och karaktärs­gestaltningen – inte tvärtom. Den bloggare som främst intresserar sig för form underskattar grovt sin läsare. Den som främst intresserar sig för språk överskattar lika grovt sig själv. Vi lovar att aldrig förpacka våra osorterade texter i en pappkartong eller skriva en roman som bara består av en etthundra sidor lång mening. Vi lovar också att vi inte redan, såhär långt i manifestet – eller helt enkelt genom den enkla handlingen att författa ett “manifest” – överskattar oss själva lika grovt.

5. Bloggen är en helt annan uttrycksform än självbiografin. Vi lovar att aldrig ­publicera våra egna eller andras dagböcker.

6. Den svenska bloggen bör inte gå att förväxla med ståuppkomik. Att blogga väl är
en oerhört mycket större konstnärlig ut­maning än att skriva ordvitsar. Det är vad twitter är till för.

Och ja, du läste rätt. Är du rolig, då är det kört.

7. Bloggen är en helt annan uttrycksform än journalistiken. Vi lovar att aldrig förse en illa förklädd debattbok med underrubriken ”Newsmill”.

8. Den svenska bloggen ska inte i spekulativt syfte ägna sig åt sensationsmakeri kring eller attacker på faktiska, namngivna personer. 
Vi lovar att aldrig skriva en blogg om diplo­maten Jan Eliasson eller om de anställda på ­Expressens respektive Sydsvenskans kulturredaktion. Om vi inte skriver den anonymt, alltså.

9. Vi vill återupprätta bloggandet som en kraftfull och levande konstriktning och förvandla den öppet kommunicerande bloggen till en självklar referenspunkt i såväl debatten om sociala medier som hela den allmänna samhällsdiskussionen. Vi lovar att aldrig stänga in oss på institutioner, tidskriftsredaktioner, skrivarskolor eller akademier och därinne bittert muttra åt att ständigt nya modebloggare får pryda omslaget till höstkatalogen från Svensk ­Blogghandel. Alltså när vi är klara med det här manifestet, såklart, eftersom det mer eller mindre går ut på att bittert muttra åt just detta.

10. Bloggens obegränsade potential gör den till en unik konstform. Vi tänker aldrig sälja ut den, aldrig heller överge den, aldrig heller gå vilse i den. Vi vill skriva bloggar som blir lästa. Vi vill göra 2010-talet till ett bloggandets decennium.

Jag fick mycket riktigt ett svar från min nya brevkompis, Anzela. Det verkar dock som om hon inte alls läst mitt mail till henne, hon bara babblade på om sina barn i sina barn och allt vad det var. Och inte så konstigt, vad skulle hon svara? Såsom jag svarat sist, vad kunde hon förvänta sig? I efterhand skäms jag lite över min larviga ton, hur skulle man kunna bygga ett förhållande på något sådant? Hennes svar var i alla fall fortfarande försiktigt positivt, och hon lyckades faktiskt bifoga en nya bild. Men jag kände att broarna redan var brända, båtarna sjunkna, banden klippta, hoppet uppgivet. Jag försökte författa en ursäkt, och avsluta det hela så smärtfritt som möjligt. Vad ska man göra liksom?

Hon klarar sig nog.

19 jun 2009 kl. 12.22 skrev Anzela:

> Hello my friend Simon!

Hello again, Anzela! Nice to know that you see me as a friend, I’m not sure I know you well enough yet, but only time will tell where this is going, don’t you think?

Anyways, sorry for my late reply. I’ve been quite busy at work, and we also had a little holiday here in Sweden called midsummer. I also went to England for a quick trip. That is a pretty underdeveloped country, the cabs wont accept credit cards and stuff like that. But I’m sure you’re all aware of that, knowing all about low standards as you are from Armenia, right?
> Good surprise to receive your message I am pleased, thank you for
> contacting me.

Ok, seriously, this feels like you just wrote some random words in a foreign language and translated it all with Google Translate? As you seem to be able to do that, and english only is my second language, I’ll continue in swedish if that’s allright with you. Ok? Thanks.

> Web site has found to me the matches. I preliminary
> learned them and for the first I has decided to send message to you.
> I like your profile it more interesting than others. I hope you have
> time to send me some messages and we could to learn each other.

Skönt för dig att du verkar använda internets för olika saker, även om jag tycker det verkar konstigt att använda det som tändstickor. Hur som helst, fascinerande att du av detta drar slutsatsen att du ska maila mig. Kul att du gillar min profil. Jag är VÄLDIGT spänd på vad vi ska lära varandra via meddelanden? Engelsk grammatik kanske?

> I send
> you my picture and I hope you like. I should like to get photos from
> you. In the letter which you have received on site on the Internet,
> I could not tell about myself it detailed, but I think, that now it can
> be corrected. I could not tell about myself in detail because I had
> not many time, to write to you from the Internet of cafe. I use the
> Internet of cafe, because I do not have a computer in my house.
> Well, in this letter, I want to tell about myself more in detail,
> I think, that to you it will be interesting to learn this information.

Det verkar spännande!!! Men du är medveten om att du inte har kontaktat mig via nångonslags internetsida? Det dök helt plötsligt upp ett mail från dig, oklart varför, i min email-inkorg. Lite konstigt att du inte har koll på det, i och med att du verkar vara plågsamt noggrann när det gäller att dokumentera dina internetvanor.

> My name Anzela, I was born on November , 18 in 1980. I was born and
> have grown, and live in city Sevan, Armenia. My city to be on lake
> which is called Sevan. Armenia is very small, but very beautiful
> country. Armenia is rich beautiful mountains and a plenty of fine
> lakes. Very kind and good people lives in our country, attitudes
> between people very noble as in Armenia since the childhood parents
> give a lot of time to education of children. The most important
> quality in character of the Armenian person is honesty in attitudes to
> other people. Lie and treachery it was never welcomed in the Armenian
> families, for it parents very severely punished children. Therefore I
> have received very good education from the parents and the most
> important, that I could acquire the childhood it never to deceive
> people, and to be always fair then all in a life will turn out.

Uppfattat, du bor i en stad på en sjö. Rätt stekigt.

> I want to tell to you about my most favorite people. Certainly, it is
> my family. I wants to say that I live with my family. I live with my
> mum and daddy. We live in a apartment, there are three rooms a kitchen
> a bathroom and a balcony. I have my room. I have loved mum and loved
> daddy. I one child in family. I have not neither brothers, nor
> sisters. I always grew one, and have been surrounded parental love and

Vänta nu här, har du försökt odla ett syskon?
Och du är snart 29 och bor hemma hos föräldrarna? Mindre stekigt.

> care. My parents very good,careful and kind people, they always
> understood me, and never brought me. They very much love me, and
> I even more……. But I always wanted to have the younger brother or
> the sister that them to look after. I have very good family. In my
> family very much close relations. My parents are someone more, than it
> is simple people which have given birth and have brought up me.
> My parents always were, and remain, for me the present friends.
> Especially, mum. My mum’s name is Rahima, she is very sensual and
> kind woman. She is 53 years old, earlier she worked as the bookkeeper
> but now she does not work. My mum, the best girlfriend for me. When it

Uuuuh, incestigt. Do not want.

> is difficult for me, when I have problems, when me it is sad, I can
> always find support on the part of mum. She will tell to me advice
> when I need in it. She will calm me, and will warm the heat when me it
> is sad and lonely. My relations with father same warm and close, as
> with mum. My daddy’s name is Armen. He is strict, but fair man. He
> is 55 years old. He works as the worker on railroad. My father is the
> unique person, is an example of the present man. From small age,
> I wanted, that my future husband was similar On my father. I love my
> family very much we frequently spend time together. I have a cat, the
> name of Sisi. I give him care and love. I think he too a member of
> family. In general, I very much love animals. You love animals, you
> have a pet? I wants more to learn of you, on your family. Tell me more
> about your family. Do you have many relatives? How often do you visit
> each other how often do you gather?

Eh, jotack bra tack. Vi ses då och då.

> I never was married and I have not children. Though I have the whole
> group of children, but it not in my children

Du har inga barn i dina barn (no Fritzl)?

> I work as the teacher in
> a kindergarten.  I very much love children, and therefore I have
> chosen this work. My work brings to me every day, great pleasure,
> actually this my favorite business. Tell to me about the work. Do you
> like your work?

Jag jobbar med reklam, rätt stekigt.

> I want to tell about relations which I search on the Internet. I wants
> have serious relations, find love and create a lucky family. I want to
> find the present love. Probably, it sounds is paradoxical, in my
> country recently have started to use the Internet of service,
> therefore I very badly use the Internet and a computer, I hope, that
> in the near future I shall master the Internet and I will not have any
> problems to communicate with you. I could not find the man in my
> country and consequently have addressed in the Internet, it is my
> first experience in acquaintance to men from other country, I am very
> glad, that you have paid to me the attention and I hope, that in the
> attitude with you success has smiled to me.

Du vill fortfarande ha hjälp med att mästra internet, trots att du uppenbarligen kan göra det både från kaféer och hemsidor jag inte varit på? Jag ska se vad jag kan göra för dig.

När det gäller förhållanden, så absolut, det är en svår nöt att knäcka det där! Jag tror nog att det är först när man slutar leta som man hittar någon. Lycka till!

> At a leisure I like to read books. Basically it – novels of love,
> detectives and magazines. I often with girlfriends go to cinema or in
> cafe. We talk, cheerfully we shall spend time. Recently has tried to
> play billiards while at me badly it turns out. I liked game and
> I shall continue to study. I like cooking, and I have my own dishes.

Soft, du har egen disk. Vad bra.

> I like to make experiments in food. I like, there are various salads.
> I cooking for various salads, and sometimes directly I think over new
> salad. I have huge sympathy to music. I like to listen to various
> music all depend on my mood, to like me popular music, dance music,
> but most I like classical music. Sometimes I play on the piano. I also
> very much like sports. I like to observe Olympic games. I like track
> and field athletics, figure skating, and much other sports. I prefer
> healthy style of a life. I am engaged in sports, volleyball. I very
> much like to play beach volleyball, but unfortunately weather yet does
> not allow to play. Also 2-3 times in week I visit the gym (and
> sometimes it is less I hold my body in the healthy form. I do not
> smoke, and almost I do not drink alcoholic drinks. I do not want to
> speak, that I at all do not drink alcoholic drinks, simply I drink it
> rather seldom and in small quantities. I any more do not know what to
> tell about myself,I have told all that have recollected earlier. If
> still that that interests you, ask me,I with pleasure shall answer all
> your questions.

Eh… Va?

> Now, if you not against I would like to ask some questions. Your full
> name? Whether you have been married earlier, whether you have
> children? What relationship you search in the Internet? How to
> transfer your day? Than you to be do at leisure? You Prefer what
> sports competitions? I hope we shall have time for writing other
> interesting letters to each other. We shall look what will be…
> I shall wait from you for a prompt reply.

> Anzela!

Jag är inte emot, jag är för, i allmänhet. Simon heter jag, och jag har aldrig varit gift. Och verkligen inga barn, jag är stadsbo. Min relation med internet är rätt bra som den är tycker jag. Internet ger mig musik, filmer, emails ibland. Rätt ofta jobbar jag med internet. Gör lite hemsida, twittrar lite, skriver lite blogg kanske. Vi har det bra, helt enkelt, internet och jag.

Jag förstår inte resten av frågorna, men jag tycker sport är rätt ointressant faktiskt.

> <107.jpg>

Alltså, det där är samma bild som du skickade förut, den som jag bad om att få en mer nytagen variant av. Jag skickar med en ny bild på mig själv för att vara god förebild!

Med vänliga hälsningar,

Simon

Forts. följer?

Totalt sett har jag, i skrivande stund, fått 800 kommentarer på de olika inläggen i den här bloggmaskinen. Jubilaren, kommentar nummer 800, prisvinnaren, såg ut såhär:

Grattis tezz!

Tyvärr verkar du glömt att lämna varken emailadress eller någon annan sorts kontaktuppgift, så jag har lite svårt att skicka dig ditt pris, bestående av cd-skivan “God Damn It”, signerad av Petter själv. Du är välkommen att lämna dina uppgifter antingen i en kommentar till det här inlägget eller genom att skriva ner dem i ett email och skicka till adressen uppe i högra hörnet här på sidan, så kommer skivan på posten!

Vi hörs!

Alltså jag funderar på det, jag lovar.

Dessutom: Stekare erkänner “Jag kommer från Spånga”

Allt, i dagens DN på internet.

Ok, jag har äntligen lyckats med en av mina mest uttalade önskningar när det gäller den här bloggen, alltså att locka diverse rättshaverister att skriva goja i kommentatorsfältet. Synd bra att det krävdes ett så tråkigt ämne som chokladbollar för att locka fram dem, men kul att de dök upp.

För att göra det lite svårare för folk som fortfarande inte riktigt hänger med, vill jag bara berätta att jag gillar nya skivan med Slim Thug, som handlar väldigt mycker om niggas. Boss Of All Bosses heter den och Ills & Thrills har skrivit en fin recension om den, även om jag inte håller med honom i allt… Eller ens håller med honom i det mesta. Men jag gillar att han har skrivit en recension och önskar att jag hade haft orken själv. Hur som helst, njut av hur skönt det är att Pharell inte producerat, ladda hem “Thug” från TSL och köp skivan när den kommer.

Ikväll spelar jag och en massa andra på Kägelbanan. Det är releasefest för Lorentz & M.Sakarias – Vi Mot Världen. Jag tycker att du ska komma förbi, ta en öl, lyssna på bra musik, och snacka noggerbollar.

Apropå det här och det här:

Ett enkelt sätt att visa för omvärlden att man är en riktig jävla fullblodsidiot är att vägra uppfatta århundraden av historiska, klassmässiga och sociala orättvisor och tro att man slår ett slag för språkvården genom att förkunna att det minsann heter “Negerboll” eftersom chokladboll verkar vara ett svårbegripligt koncept. (Man gör ju bollarna av negrer och pärlsocker liksom). Med lite tur befinner du dig, när du gör detta, någonstans bland civiliserade, rationella och tänkande människor som kan förklara för dig det självklara i att det är ett kränkande epitet som fortsätter vara kränkande varesig det beskriver ett tilltugg till kaffet eller en människa. Men sannolikt umgås du med ett gäng lika inskränkta saftskallar som du själv, så formodligen kommer du bara få efterblivna fnissanden och bejakanden till svar.

Man borde göra omvärlden en tjänst och reducera er till samma massa som den köttfärs ni har i huvudet att tänka med, men det är väl inte det mest storsinta handlandet, så det får väl bli lite folkbildning i vanlig ordning istället.

Egentligen blir jag mest bedrövad av ämnet. Förstå att det, i skrivande stund, är 42,918 medlemmar i facebook-gruppen “Det heter negerboll”, där man bland annat kan läsa följande drapa pur dumskalleprosa:

“Ordens innebörd förändras ju hela tiden. Benämningar som varit nedsättande får en positiv klang och tvärtom efterhand som orden används.
Ordet “neger” har väl egentligen varit “rumsrent” jättelänge? Men det är väl nå´n byråkrat som har suttit och dammat igen i en källare och behövde lite uppmärksamhet som ändrade på den saken? Färgade i USA använder uttrycket själva när dom talar till varandra. Ex. “Yo, nigga”! Och det gör dom näppeligen fört att vara elaka eller för att uttrycka rasism emot någon med samma hudfärg. Många homosexuella använder ord som “bög” och “flata” i dagligt tal. Detta kommer förmodligen att förändra innebörden såpass att det kommer att bli den vedertagna benämningen i framtiden.
Det blir lixom OK om den utsatta gruppen själv “tvättar” ordet.

T. ex. ståuppare som tillhör grupperna bögar eller negrer använder sig ofta av skämt om sig själva med stor framgång. Jonas Gardell och Eddie Murphy är två goda exempel på detta fenomen. Att ändra på alla ord som kan verka stötande för någon, tror jag, skulle utarma det svenska språket.
Iaf. begränsa det väldigt mycket. “Negerboll” sitter kvar i minnescellerna och får mig att le samtidigt som en varm känsla sprider sig i kroppen.
Minns när jag som liten stod vid min farmors sida och rullade dom goda små bollarna. Och euforin när man fick hedersuppdraget att slicka skålen kan väl var och en relatera till?:) Att ta bort det ordet skapar brutala konflikter i min hjärna.
Andra folkslag har oxå givit namn åt bakverk och maträtter. I Tyskland kan man beställa “Zigeunerschnitzel”. Inte fasen är det några zigenare, eller romer, som blir sura för det? Har svårt för att tänka mig en finsk medborgare som har gått och retat sig på finska pinnar. Vad skulle dom kallas om inte finska pinnar??? Österbottenspinnar? Nä, för min del kommer negerbollar alltid att vara negerbollar.
Kommer aldrig att beställa en “Romaschnitzel”, “chokladboll” eller en “österbottenpinne”. ”African american ball” låter ju inte så mumsigt det heller.:D”

Detta skrivs alltså 2009. Det ska inte behövas, men låt oss bemöta argumentationen.

Ordens innebörd förändras ju hela tiden. Benämningar som varit nedsättande får en positiv klang och tvärtom efterhand som orden används. Ordet “neger” har väl egentligen varit “rumsrent” jättelänge?

Nej. Ordet “neger” härstammar från engelskans “nigger” – inte spanskans negro alltså, som försvenskat blivit negroid – och betyder slav. Slaveri innebär att en människa behandlas som egenskap, och har verkligen inte varit rumsrent jättelänge. Jävla idiot.

Men det är väl nå´n (sic) byråkrat som har suttit och dammat igen i en källare och behövde lite uppmärksamhet som ändrade på den saken?

Nej, förmodligen inte. Jävla idiot.

Färgade i USA använder uttrycket själva när dom talar till varandra. Ex. “Yo, nigga”!

Här vill jag påpeka att även uttrycket färgad bör anses som rasistiskt eftersom det utgår ifrån att den vita människans hudfärg är utgångsläget, och det som avviker ifrån är onormalt. Vilket ju, naturligtvis, är ignorans i ett nötskal. Sen är det definitivt och självklart inte så att alla mörkhyade i USA använder sig av uttrycken “Yo” eller “nigga”. Men det förvånar mig inte att du tror det. Jävla idiot.

Och det gör dom näppeligen fört att vara elaka eller för att uttrycka rasism emot någon med samma hudfärg.
Många homosexuella använder ord som “bög” och “flata” i dagligt tal.

Vad har det med chokladbollar att göra? Jävla idiot.

Detta kommer förmodligen att förändra innebörden såpass att det kommer att bli den vedertagna benämningen i framtiden.
Det blir lixom OK om den utsatta gruppen själv “tvättar” ordet.
T. ex. ståuppare som tillhör grupperna bögar eller negrer använder sig ofta av skämt om sig själva med stor framgång.
Jonas Gardell och Eddie Murphy är två goda exempel på detta fenomen.

Detta fenomen, som ni uttrycker det, handlar alltså om att två marginaliserade och utsatta samhällsgrupper (som förövrigt skall, om de nödvändigtvis måste särskiljas från mängden av dig, benämnas som homosexuella och svarta eller mörkhyade – inget annat) tar till sig glåpord som kastats mot dem och använder internt – inom gruppen. Det vill säga – är du välmående vit heterosexuell (och det är du ju) bör du hålla dig borta från att nyttja orden. Ur din mun är de fortfarande förnedrande. Jävla idiot.

Att ändra på alla ord som kan verka stötande för någon, tror jag, skulle utarma det svenska språket.
Iaf. begränsa det väldigt mycket.
“Negerboll” sitter kvar i minnescellerna och får mig att le samtidigt som en varm känsla sprider sig i kroppen.

Dels är det fascinerande att någon som är såpass orolig för utarmning av språket samtidigt vägrar acceptera det “nytillkomna” ordet chokladboll – som ju är betydligt mer logiskt. Jag har vid det här laget förstått att det rycker lite i kolonialistbaguetten på dig när du tänker på saken, på samma sätt som du inte längre reagerar när din gamla nazistfarmor pratar om judejävlarna som stökar ner i trapphuset.

Minns när jag som liten stod vid min farmors sida och rullade dom goda små bollarna.

Ja, se där, där har vi nazistfarmor som på beställning.

Och euforin när man fick hedersuppdraget att slicka skålen kan väl var och en relatera till?:)
Att ta bort det ordet skapar brutala konflikter i min hjärna.

Att du gillar chokladsmet har absolut ingenting alls att göra med rättfärdiganden av gamla förlegade rasistuttryck. Och att du har det brutalt rörigt i hjärnan kan knappast komma som en nyhet heller. Jävla idiot.

I Tyskland kan man beställa “Zigeunerschnitzel”.
Inte fasen är det några zigenare, eller romer, som blir sura för det?

Jo, det är det. Men det är sant, Tyskland har ju historiskt sett alltid gått i bräschen för en allmän acceptens av olikheter. Jävla idiot.

Har svårt för att tänka mig en finsk medborgare som har gått och retat sig på finska pinnar.
Vad skulle dom kallas om inte finska pinnar???
Österbottenspinnar?

Finska medborgare kommer från Finland. Finsk är en nationalitet. Mörkhyade kommer inte, vilket kanske kommer som en överraskning för dig, från Neger. Neger är en rasistisk förolämpning, inte en nationalitet. Jävla idiot.

Nä, för min del kommer negerbollar alltid att vara negerbollar.
Kommer aldrig att beställa en “Romaschnitzel”, “chokladboll” eller en “österbottenpinne”.
“African american ball” låter ju inte så mumsigt det heller.:D”

Förbannade. Jävla. Idiot.

Johan Dahl heter skaparen av gruppen, han verkar vara någonslags humaniöra-student (ironiskt nog) och jag är jävligt glad över att jag inte har några gemensamma vänner med jubelåsnan. Bara tanken på att det skulle finnas sådana infekterade tankeled i min umgängeskrets gör mig en smula obehaglig till mods, nämligen. Känner du honom, däremot, kan du väl hälsa från mig att jag tycker han verkar vara en jävla idiot.